Klätterpass.
Äntligen så blev det dags för lite klättring.
Jag började med att värma upp för en 5a 3ggr. Ordentligt varm i kroppen så besteg jag en 6b onsite. Den var ganska rolig.
Därefter så provade jag på en sjukt hård 6c som var blå.
Det var första gången som jag testade den så jag passar på att beskriva den lite.
Ganska pillig i början. Små grepp och man kunde knappt se skillnad på fotgreppen och dom som var avsedda för handen.
Tog mig upp en bit och förbi dom två första kruxen. Inget direkt att vila i. Kliver in i överhänget och där fick man 2 val.
1. Matcha på ett ooooomöjligt grepp.
2. Hoppa till nästkommande grepp.
Jag valde det senare och det gick hem.
Ruggigt hårt genom överhänget. Crimpigt som satan. När halva kroppen kom över kanten Så fanns det ingen vila i sikte. Det fanns inga grepp i sikte heller. Jag lyckades masa upp fötterna till nåt som jag kallar maximalt och då lyckades jag lägga fingrarna på ett grepp. Ett värdelöst grepp. En snusfläck typ. Tittade vidare uppåt och såg ett bättre grepp men det känndes som det greppet var 200 fallhöjdsmeter från där jag befann mig. Flög av.
Vilade lite i repet, testade två varianter till utan resultat.
Senaste gångerna som jag har klättrat 6c eller 6c+ så har jag ju kommit upp men kanske med några fall. Denhär leden kändes inte ens görbar. Jag hoppas att jag får se nån klara denna nån gång men just det kruxet känndes lite i det omöjligaste laget för min del.
Det strömmade till med en satans massa kids så jag och Zandra bestämde oss för att knata upp och köra lite Campus-övningar. Snubblade på Kapten Friberg från I1. Jag kände igen han men han kände inte igen mig såklart. 11 år sen jag gjorde lumpen så det är väl kanske inte så konstigt
Han var i alla fall fortfarande Kapten men även scoutledare, vilket förklarade anstormningen av folk.
Zandra började i alla fall med att chocka med en Chin! Grattis grattis och bra jobbat! Det har ju vart nära ett tag nu så det var ju skönt att den satt tillslut.
För egen del så kom jag upp till 7'an i den slope'iga listen vilket är
PB.
Sen körde jag stegen 4 ggr med dubbla kliv upp, samt dubbla kliv ner fast i form av inverterade enarmschin. Första varvet så kändes det som att jag kunde gå ner långsamt och kontrollerat, men när jag var inne på 4'e varvet så gick det lite snabbare. Dock fortfarande kontrollerat.
Zandra verkar övertygad om att jag skulle fixa enarmschin om jag testade, men jag vet inte jag. Jag har aldrig provat. Nån som har några tips om hur man gör och vad man ska tänka på i fall jag skulle få för mig att testa?
Det blev ett ganska kort pass i går i alla fall, men det var kul ändå
